|
Inflation Johan försökte visa ekonomisk styrka när han kommit till makten, men budskapet måste på samtiden ha uppfattats som minst sagt kluvet. I det nya markmynt som gavs ut i form av klippingar hade silverhalten höjts till 938/1000 mot tidigare 344/1000, men vikten hade sänkts radikalt. Finvikten var endast 3,09 g mot tidigare 4,14g. Inflationen urholkade snabbt marken. Successivt föll silverhalten till endast 313/1000 år 1571. Johan lyckades få ett slut på kriget mot Danmark och Polen. Vid freden i Stettin 1570, bestämdes att Sverige skulle betala 150000 daler till Danmark för att få tillbaka Älvsborgs fästning, att erläggas inom tre år. En oerhörd summa. Om kriget var kostsamt så var freden inte precis gratis. Utöver alla kostnader som krigen drog med sig lät Johan bygga och förbättra många slott och kyrkor under hela sin regeringstid. Precis som under Eriks tid, utan hänsyn till ekonomiska realiteter. Ständermötet 1571 godkände extraskatter för Älvsborgs lösen och myntförsämringen som redan gått långt fortsatte nu till nya bottennivåer. År 1575 kvarstod en skuld på 45000 daler till Danmark. Inte förrän tre år senare var hela skulden betald. Av Solbergaskattens 2132 mynt är inte mindre än 2035 från Johan III:s regeringstid. Se Tabell 5. Nästan alla Johanmynten är från tiden mellan de två "svarta hålen" av inflation som kulminerade 1573 och 1592. När man studerar tabellen syns det tydligt att samlaren av skatten haft sin intensivaste period mellan 1575 och 1588. Under denna tid slogs nästan enbart ½ ören. Öresmynt slogs endast 1575 - 77, för att återkomma först 1590. Fyrkar präglades de flesta åren, men silverhalten var så låg att de inte var värda att spara. De äldre mynten, före Johans regering, har knappast cirkulerat i den dagliga handeln vid denna tid, då sämre mynt alltid tränger ut bättre mynt (Greshams lag). De samlade man hellre på kistbotten, vilket detta skattfynd visar. När dalern infördes av Gustav Vasa 1534, slogs den av nästan rent silver, 953/1000. År 1542 nedsattes silverhalten till 875/1000. Av myntets vikt 29,25 g. var 25,60 g. silver. Den vikten och halten behöll dalern sedan med en kortvarig höjning under Eriks tid. Dalerns stabila silverhalt gör den lämplig att använda som en värdemätare mot de övriga nominalerna. Ursprungligen var dalern lika med 3 mark men varierade senare under Gustavs regering genom nedsättning av finvikten i markmynt till som sämst fyra mark. Under Erik XIV hade finvikten nedsatts ytterligare i markmyntet så att dalern 1568 kostade åtta mark klipping. Johans första inflationsperiod innebar att marken rasade. År 1574 kostade dalern 30 mark rundmynt, innan kursen 1575 återställdes till 4 mark. |
|
|
