|
Sigismund När Johan III dog i november 1592 uppstod en komplicerad situation. Hans äldste son och arvinge till tronen, Sigismund, var kung i det katolska Polen, där han också befann sig. Sigismund hade lyckats bli vald till kung i Polen efter sin barnlöse morbror Sigismund II August som avled 1586. Året därpå kröntes Sigismund i Krakow med sitt polska ordningsnummer, III. Sigismund var uppfostrad till katolik av modern Katarina och även Johan lutade åt den katolska bekännelsen. Bäddat för konflikt! En situation som hertig Karl, Sigismunds makthungrige farbror, inte var sen att utnyttja. Det dröjde ända till februari 1594 innan Sigismund kunde krönas i Uppsala. Då först efter att han tvingats godkänna besluten från Uppsala möte året innan, som bl.a. innebar att Johans s.k. röda bok avskaffades (ett försök att sammanjämka den protestantiska liturgin med den katolska). Den Augsburgska trosbekännelsen antogs, och ingen med annan trosbekännelse fick inneha ämbete i riket. Hela Sigismunds regering var fylld av konflikter med hertig Karl, som slutade i ett regelrätt inbördeskrig där Karl avgick med segern. Direkt efter Johans död blev riksrådet tvunget att i Sigismunds frånvaro ta itu med den extrema inflationen. År 1593 höjdes finvikten två gånger för att lödigheten åter skulle bli som före inflationen. Samtidigt avlystes Johans usla mynt som blev ogiltigt. Myntningen med årtalet 1593 bär inte Sigismunds namn, utan endast inskriften MONETA NOVA REGNI SVECIE (Sveriges rikes nya mynt). Hertig Karls försök att tränga undan Sigismund anas. Fr.o.m. 1594 anges Sigismund som Sveriges och Polens konung på alla nominaler. Öre I Solbergaskatten finns endast 20 mynt från Sigismunds regering, ören och ½ ören. Öresmyntet bär på åtsidan konungens bild i helfigur, precis som traditionen bjuder. Dock med betydligt kortare skägg, han var ju inte mer än 28 år 1594.
Å.s. SIGIS.D.G.SVE.&.POL.REX F.s. MO NOVA REG SVE Valören anges på f.s. som 1 Ö. Vikt 2,74 g. halt 250/1000 finvikt 0,68 Diam 25 mm. Öret från 1595 skiljer sig i graveringen genom att svärdet inte avdelar omskriftens REX. År 1598 var sista gången öret bar konungens bild i helfigur på åtsidan. ½ öre Efter Sigismunds kröning präglades ½ öret varje år utom 1595. Sista gången det präglades, 1599, var det den enda valören i hans namn. I praktiken var han ju redan avsatt. Åren 1594 och 1596 slogs ett ytterst litet antal. Endast två ex. från 1594 och ett från 1596 är kända. Ett ex. med årtalet 1594 ingår i Solbergaskatten.
Å.s. SIGIS.D:G.SVE.&POL.REX. F.s. MONETA.NOVA.REG.SVE Vikt 1,62 g. halt 203/1000 finvikt 0,33 Diam. 21 mm. Alla mynten är förkortade på samma sätt. År 1597 förekommer en variant från en felgraverad stamp där å.s. har fått texten: SIGIS.D.G.SVE.®.SVE Samtliga Sigismunds mynt präglades i Stockholm. Myntmästare var fortfarande Gillis Coyet. Vad fick man för mynten? År 1595 betalades ett dagsverke med ½-1 mark (4-8 öre). En kanna mjölk (ca. 2.6 l.) kostade 1 öre. En kanna svenskt öl kostade 1½ öre medan samma mängd importerad kostade 3 öre. Ett lispund ost (8½ kg.) kostade 2½ mark (20 öre). Ett ägg kostade två penningar. |
|
|
