SAMLINGAR
» Fotografisamlingarna
» Bibliotek
» Museisamlingen
» Stockholm stads konstsamling
» Lennart af Petersens fotopris
» Ljusår - ett forskningsprojekt
» Månadens föremål
   Månadens föremål under 2013
   Månadens föremål under 2012
   Månadens föremål under 2011
   Månadens föremål under 2010
   Månadens föremål under 2009

» Solbergaskatten

« Tillbaka
Juni: Två planscher - två konstnärer

 Skolplansch ”Gullviva” av Henriette Sjöberg. SSKM 11756.
Foto: Göran Sehlstedt
 Skolplansch ”Blåsippa” av Max Richter. SSKM 11784.
Foto: Göran Sehlstedt
Botaniska planschserier av konstnärerna Henriette Sjöberg (1842-1915) och Max Richter (1910-talet-omkring 1980) fick stor spridning i skolor över hela Norden. Deras konstnärliga kompositioner med utsökta detaljer blev ikoner för själva begreppet skolplansch.

Henriette Sjöberg
Henriette Sjöberg utbildade sig på Slöjdskolan i Stockholm, en ”ritskola för handtverkare”. Hon inriktade sig på akvarellmålning med växt- och fruktmotiv. Till en början arbetade hon som litograf och blev så småningom teckningslärare vid Lantbruksakademiens trädgårdsskola i Stockholm. På akademiens beställning utförde hon cirka 700 målningar av växter, avsedda för tidskrifter och planschverk, samt ett antal ”Väggtaflor för skolundervisning”. Många av hennes planscher uppskattades i skolundervisningen och blev högt värderade även internationellt.

Gullviva
Planschen ”Gullviva” av Henriette Sjöberg gavs ut som färglitografiskt tryck omkring år 1900. Kompositionen med hela växten och vissa detaljer uppförstorade intill, är klassisk och härstammar från Linnés tid, men Sjöberg satte sin egen prägel på bilden. Hennes bilder har ett ljust och lätt anslag och en klarhet i kompositionen och hon förstod att i sina verk ”inlägga konstnärlig delikatess”. Hon var den första kvinnan i Sverige som yrkesmässigt arbetade med botaniska illustrationer.

Max Richter
När Stockholms skolmuseum samlade in föremål från skolorna på 1980-talet, visade det sig dels att planschserien ”Svenska växter” ofta förekom, dels hur utsökta färglitografierna var. Konstnärens signatur M.R. sade oss emellertid ingenting, namnet förekom inte i några lexikon överhuvudtaget. Han var under flera år en doldis.

Av en slump kom skolmuseet i kontakt med några pensionerade litografer, som hade arbetat tillsammans med Max Richter. De berättade att han som utbildad litograf lämnade Tyskland under tidigt 1930-tal och anställdes på Iduns tryckeri i Stockholm. Senare flyttade han över till Norstedts förlag, där hans skicklighet som tecknare upptäcktes.

Svenska växter
Genom Norstedts fick Max Richter i uppdrag att göra den omfattande planschserien ”Svenska växter”. Över fyrtio års utveckling inom tryckeritekniken sedan Henriette Sjöbergs tid hade nu gjort det möjligt att trycka i betydligt större format och detta utnyttjades av Richter. Planschen ”Blåsippa” är ett vackert exempel ur denna serie, som visar hans tekniska skicklighet och väl avvägda dekorativa komposition. Richters bilder är mer distinkta, med en kraftigare och mustigare färgsättning än Sjöbergs och hans detaljbilder av växtens olika delar är ofta utförda i en större skala. Men likheterna är större än skillnaderna.

Björn Curman
Antikvarie