November 2011: Ljus och värme

Vikingatida eldstål och flinta. Fynd vid Stadsmuseets arkeologiska undersökningar på 1960-talet i Tensta och Nälsta Vikingatida eldstål och flinta. Fynd vid Stadsmuseets arkeologiska undersökningar på 1960-talet i Tensta och Nälsta. Inventarienummer SSM 48958:2 och SSM 30247:4.
Tändsticksställ med säkerhetständstickor. Tändsticksställ med säkerhetständstickor. Inventarienummer SSM 15870.
När vintermörkret sänker sig över staden tänder många levande ljus och kanske en brasa i den öppna spisen. Det går lätt med hjälp av en gasfylld tändare eller en tändsticka. Förr i tiden var det en betydligt svårare uppgift att åstadkomma en värmande brasa.

Eldstål och flinta
Redan för 1500 år sedan använde järnåldersbönderna i stockholmsområdet eldstål, flinta och fnöske för att göra upp eld i smedja och boningshus. På den öppna elden i härden kokades vätskan i kärl av lera eller järn, köttet grillades på spett och järnet glödgades för att kunna forma det till verktyg och andra föremål.

Med eldstålet slog man mot flintan så att det bildades gnistor, som fångades upp av fnösket. Fnöske tillverkades av svampen ticka som skivats, kokats i vatten och pottaska och sedan torkats till sämskskinnsliknande bitar.

Stadsmuseet har i sin föremålssamling ett större antal eldstål, som tagits tillvara vid arkeologiska undersökningar i Stockholms ytterområden. Eldstålet SSM 48958:2 av smidesjärn fann Stadsmuseets arkeologer vid undersökningar av av ett gravfält i Tensta på 1960-talet. Det är 10 cm brett och drygt 3 cm högt. Flintan SSM 30247:4 påträffades på gravfältet 53a-b i Nälsta 1961. Båda föremålen kan dateras till vikingatid.

Tändstickor
Eldstål, flinta och fnöske användes ända in på 1800-talet för att göra upp eld. Först på 1830-talet kom fosfortändstickan till allmän användning. Det var sådana stickor flickan i H. C. Andersens berättelse Flickan med svavelstickorna skulle sälja, men som hon istället tände fyr på. Stickan med vit eller gul fosfor var billig men giftig och mycket lättantändlig. Den förbjöds i Sverige 1901. Säkerhetständstickan med ofarlig röd fosfor började tillverkas i Sverige på 1850-talet och kunde endast tändas mot ett plån.

Tändsticksstället SSM 15870 är tillverkat av trä och har formen av en stympad kon. På utsidan är den försedd med sandplån. Stället innehåller 57 säkerhetständstickor förpackade i rester av en pappersförpackning märkt JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKOR. Tändsticksstället är ett av drygt 1 000 föremål, som år 1950 överfördes till Stockholms stadsmuseum från Stockholms Gasverks samlingar vid gasverket vid Värtan.

Antikvarie Britta Peterson oktober 2011