Det gröna kulturarvet
Kring Akalla breder Järvafältet ut sig.Foto: Johan Stigholt, Stockholms stadsmuseum 
Ett grönt Björkhagen och Kärrtorp med ”hus i park”.Foto: Ortofoto från Stockholms stadsbyggnadskontor 
Hundmöte i Grynkvarnsparken i Årsta.Foto: Informant Ebba Werme, Stockholms stadsmuseum Kulturhistorisk bedömning av grönområden – en metodutveckling I maj 2011 presenterade Stadsmuseet det mellankommunala pilotprojekt som museet var projektledare för. Medverkade i projektet gjorde även Nacka och Haninge kommuner, Stockholms stadsbyggnadskontor samt Stockholms länsmuseum. Delfinansiering erhölls från Stockholms läns landstings miljöanslag och kulturmiljövårdsbidrag från Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektet resulterade i en metod för att kulturhistoriskt bedöma parker och grönområden. Metoden skall ses som ett redskap för att precisera kulturhistoriska värden liksom ett hjälpmedel att kommunicera det gröna kulturarvet. Metoden är inte fastslagen och färdig, utan behöver fortsättningsvis prövas och också vidareutvecklas. En angelägen uppgift är att just pröva metoden praktiskt på ett antal parker och grönområden, för att utvärdera användbarheten av metoden under olika förutsättningar. Mer kunskaper om våra parker och grönområden liksom därmed ett större jämförelsematerial är centralt för att kunna göra kulturhistoriska värderingar och bedömningar. Ladda ner projektrapporten (PDF) Grynkvarnsparken ur brukarperspektiv – Utvärdering av bedömningsmetod för det gröna kulturarvet I arbetet med kulturhistorisk bedömning av det gröna kulturarvet, har ofta frågan kommit upp kring bruket av parken eller grönområdet. Diskussioner och synpunkter återkommer kring hur parken används och för vem parken egentligen har värde och fyller en funktion? Museet såg frågeställningen så angelägen och frekvent att det föranledde att föreliggande projekt startades upp våren 2012. Det har bedrivits som ett internt samarbetsprojekt på museet och beviljades bidrag från Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektmålet har varit att utvärdera tidigare framarbetad bedömningsmetod för parker och grönområden med hjälp av en etnologisk studie. Projektet avsåg att undersöka huruvida de sociala intentioner och arv inom vilken parken är tillkommen i, kan belysas med den kulturhistoriska bedömningsmetoden. Projektet har även undersökt vad den etnologiska studien kan visa på, som inte metoden har möjlighet att göra. Som fallstudie valdes Grynkvarnsparken i Årsta, där fem informanter har berättat i den etnologiska studien om hur de upplever och använder sin park. Resultatet av projektet visar att den utarbetade bedömningsmetoden kunde lyfta fram den sociala ideologi inom vilken parken skapades i. Den etnologiska studien gav ytterligare bäring till vissa kulturhistoriska värden liksom den tillförde ett innefrånperspektiv och en breddad berättelse om parken. Ladda ner projektrapporten (PDF) Kulturvärden i parker och grönområden – teststudie på tre parkmiljöer i Stockholm Behovet av att ytterligare testa bedömningsmetoden motiverade till uppstart av ett projekt som för närvarande pågår internt inom museet. I det arbetet förs även ett resonemang kring sårbarhet och hur begreppen tålighet och känslighet kan tillämpas på kulturhistoriska parker och gröna miljöer. Tre parker är utvalda som fallstudier i syfte att pröva metoden, resonera kring sårbarhet liksom att tillföra kunskap om några parker i Stockholm. Länsstyrelsen i Stockholms län har bidragit med delfinansiering och museet avser att en rapport skall vara färdig sommaren 2013. Kontaktperson på Stockholms stadsmuseum Klara Johansson, 08-508 31 732, klara.l.johansson@stockholm.se |
|
|
