|
Nu har det moderna city inventerats 2007 inventerades husen uppförda 1960-89 i stadsdelen Norrmalm. 
PK-huset vid Hamngatan. Rosa natursten och guldtintade glaspartier kännetecknar ett av 1970-talets mer iögonfallande byggen.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Sval 1970-talselegans. NK:s nya entré mot Regeringsgatan, utformad av Bengt Lindroos.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Norrmalm, framförallt nedre Norrmalm, präglas av de stadsplaneideal och den moderna bebyggelse som tillkom under 1960-, 70- och 80-talet. I hjärtat av huvudstaden skulle det framgångsrika Sverige manifesteras. Här tog det nya och moderna samhället form, för den nya och moderna människan. Husen i city är idag utsatta för ett stort förändringstryck och det finns ett behov av större kunskap om denna periods stadsbyggande. Vid en kulturhistorisk klassificering klassificeras byggnader i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. En blåmärkning innebär att fastighetens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Blåmärkningen innebär ett starkt ställningstagande mot rivningar och förvanskningar, men den ger inte husen något absolut skydd och har ingen rättslig verkan. Hus som är markerade med blått på klassificeringskartan i City är: SIF-huset, kv. Apeln 8, Olof Palmes Gata Näringsdepartementets hus, kv. Björnen & Loen 1, Jakobsgatan Kontorshus, kv. Bryggaren 16, Apelbergsgatan Åhléns, kv. Gripen 12, Klarabergsgatan Klarahuset, kv. Hägern Större 16, Drottninggatan NK:s tillbyggnad, kv. Hästen 19, Regeringsgatan PK-huset, kv. Hästen 23, Hamngatan Parkaden, kv. Hästskon 10, Regeringsgatan Stadsteatern, kv. Skansen 23, Sergels torg Kulturhuset, kv. Skansen 23, Sergels torg Sverigehuset, kv. Kungliga Trädgården 7, Hamngatan Riksbanken, kv. Skansen 20, Brunkebergstorg Hotell Sheraton, kv. Snäckan 7, Tegelbacken Sparbankshuset, kv. Spektern 13, Hamngatan 
När Nationalmuseum byggdes till på 1960-talet valdes oxiderat cortenstål som fasadmaterial.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Förändrade arkitekturideal under 1980-talet; ett butiks- och kontorshus vid hörnet Drottninggatan/Brunkebergsgatan med jugendinspirerade fasader i glas och kakel.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Arkitekt Ervin Pütsep gav KFUK-KFUM:s byggnad vid Döbelnsgatan en säregen form.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
World trade center med Cityterminalen var 1980-talets största cityprojekt. Hotellet i förgrunden inreddes med vikingatema.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
1980-tal och nya vindar i stadsbyggandet. Bakom dessa ”gamla” fasader utmed Drottninggatan döljer sig en kvartersstor byggnad. Närmast kameran fasad från ett rivet jugendhus på Regeringsgatan. De två bortre delarna är rekonstruktioner av 1800-talsfasader.Foto: Martin Lagergren, Stockholms stadsmuseum. 
Aluminiumfasader är vanligt förekommande på 1970-talsbyggnader i city. Här hörnet Regeringsgatan-Jakobsgatan.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Detta 1980-talshus vid Mäster Samuelsgatan 17 inrymmer en transformatorstation i bottenvåningen. Portarna i glaserat kakel gavs en konstnärlig utformning av Germund Lindunger.Konstnär: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Fasaderna i galleriakvarterets kontorshus är varierade i såväl materialval som kvalitet.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
NK:s tillbyggnad från början av 1960-talet fick gedigna naturstensfasader som en anpassning till Ferdinand Bobergs äldre del mot Hamngatan. Hans Asplund ritade.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
1970-tal på Blasieholmen. Arkitektkontoret Backström & Reinius kontorshus för Svenska Arbetsgivareföreningen är högt och skulpturalt.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Nils Tesch byggnad i regeringskvarteren på Nedre Norrmalm tillhör det mest intressanta som byggdes under 1960-talet.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
I den känsliga historiska miljön på Blasieholmen uppfördes i mitten av 1980-talet ett kontorshus för Handelsbanken. De putsade fasaderna gör att byggnaden smälter in i omgivningen.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Påfallande ofta valdes exklusiva fasadmaterial när man byggde nytt i city. EPA-huset mitt emot Sergels Torg kläddes in i rosabrun polerad granit. Notera fönsterslitsen – till varuhusdelen ville man inte ha direkt solljus.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum 
Det jättelika Sparbankshuset togs emot som något helt nytt och spännande på 1970-talet. Carl Nyrén gav byggnadens två delar helt olika uttryck; kraftfullt utformad aluminiumplåt mot Hamngatan, puts och glas mot Regeringsgatan.Foto: Marianne Strandin, Stockholms stadsmuseum |
|
|
