Kulturhistorisk klassificering med KARTA
Åkeshovs gård. Blåmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Johan Stigholt 
Hammarbyhöjden. Blåmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Johan Stigholt 
Kvarteret Hornblåsaren, Östermalm. Grönmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Ingrid Johansson 
Bredäng. Grönmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Göran Fredriksson 
Kvarteret Grundläggaren, Vasastaden. Gulmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Ingrid Johansson 
Hägerstensåsen. Gulmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Mauro Rongione 
Midsommarkransen. Gråmarkerat på klassificeringskartan.Foto: Johan Stigholt Stockholms stadsmuseum ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Stockholms stad. Klassificeringen är ett kunskapsunderlag som används i det dagliga arbetet inom kommunens förvaltningar bland annat i samband med detaljplanering och bygglovprövning. Enligt Stockholms stad är det Stadsmuseets chef, stadsantikvarien, som har till uppgift att ta ställning till kulturhistorisk klassificering. Kulturhistorisk klassificering De kulturhistoriska klassificeringarna avser generellt hela fastigheten och gäller både in- och utvändigt i byggnaderna. Stadsmuseet arbetar kontinuerligt med klassificering som redovisas genom revidering av den digitala kulturhistoriska klassificeringskartan samt genom information till berörda fastighetsägare. Se aktuella revideringar här: Brädstapeln 13, 15, 16 - Trygg Hansa, Kungsholmen Plankan 24 - bostadshus, Södermalm Modern bebyggelse i City uppförd 1960-1989 Karta över klassificerad bebyggelse i City Gasverksområdet i Värtahamnen Klamparen 7 - Tekniska nämndhuset, Kungsholmen Klamparen 9 - bostadshus, Kungsholmen Klamparen 10 - tidigare Stockholms tingsrätt, Kungsholmen Taffelberget 8 - bostadshus, Marieberg Lysbomben 4 - Riksarkivet, hus 2, Marieberg Lysbomben 4 - flerbostadshus med kontor, hus 1, Marieberg Provisorn 4 - Immanuelskyrkan med tillhörande byggnader, Norrmalm Trängkåren 6 - kontorshus, Marieberg Trängkåren 7 - kontorshus, Marieberg Kattuntryckeriet 1 - flerbostadshus och kontor, Marieberg Elisabetsberg 8 - ambassadsbyggnad, Marieberg Silvieberg 3 - flerbostadshus med kontor, Marieberg Domherren 1 – Arkitekturskolan, Norrmalm Schönborg 6, Södermalm Kulltorp 2,4,5, Sockerbruket 2 och Tantobruket 1 - Tantobågarna, Södermalm Beckasinen 5 - flerbostadshus, Östermalm Beckasinen 14 - flerbostadshus, Östermalm Beckasinen 17 - flerbostadshus, Östermalm Beckasinen 18 - flerbostadshus, Östermalm Engelska skolan 1 - skola, Norra Djurgården Kattrumpstullen 4 - studentboende, Norra Djurgården Morkullan 40 - flerbostadshus, Östermalm Norra Djurgården 2:1 hus 7 - tillsynsbyggnad för Roslagsbanan, Norra Djurgården Roslagsbanan 18 - studentboende/Forum, Norra Djurgården Staren 18 - flerbostadshus, Vasastaden Trasten 13 - flerbostadshus, Östermalm Överkikaren 30 - kontorshus, Södermalm Kronoberg 18 - Nya polishuset, Kungsholmen Rabatten 9 - Del av Ersta sjukhus, Södermalm 2004 - 2009 pågick ytterstadsprojektet - en stor inventering och klassificering av bebyggelse i Stockholms stadsdelar utanför innerstaden. Inventeringen ligger till grund för en kulturhistorisk klassificering. Klassificeringen för ytterstaden finns i Bebyggelseregistret , Riksantikvarieämbetets informationssystem. Registret är öppet för alla att söka i. Alla klassificeringar redovisas även på kartor som finns tillgängliga i Faktarummet på Stadsmuseet. Blå, gröna och gula hus Stadsmuseet har utarbetat en metod för klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. Gult innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är markerade med streck vilket betyder att de har bebyggelse uppförd efter 1960 eller 1990, alternativt är fastigheten obebyggd. Måste husen vara gamla? Vid kulturhistorisk klassificering är en tidsgräns nödvändig. Det krävs viss historisk distans för att få perspektiv på den bebyggelse som ska bedömas. 1960 utgjorde gränsen för innerstadens bebyggelse när den inventerades och klassificerades av Stadsmuseet under 1970- och 1980-talen. Bebyggelse uppförd efter 1960 klassificerades inte. I city har denna klassificering uppdaterats sedan dess, liksom enstaka fastigheter på malmarna. Nu är all bebyggelse uppförd fram till och med 1990 klassificerad. För ytterstadens bebyggelse är tidsgränsen också satt till 1990. Klassificeringarna kan även revideras om så krävs. Vid en revidering måste klara skäl finnas. Exempelvis kan en byggnad ha förvanskats så att dess tidigare värde minskat. Ny historisk kunskap kan sätta in en byggnad i ett sammanhang som inte tidigare framgått och värdet av äldre byggnader i ursprungligt skick blir allt högre ju färre exempel som finns kvar. Revideringar av klassificeringar görs dock endast undantagsvis. Kulturhistoriskt värde Stadsmuseets form för kulturhistorisk värdering som används vid den kulturhistoriska klassificeringen bygger på en metod som Riksantikvarieämbetet utarbetat. Den omfattar så kallade dokumentvärden och upplevelsevärden. I det så kallade dokumentvärdet ingår traditionella historiska egenskaper som en byggnad kan ha. Det kan vara byggnadshistoriskt värde, arkitekturhistoriskt värde, samhällshistoriskt värde, socialhistoriskt värde, personhistoriskt värde och teknikhistoriskt värde. En byggnads upplevelsevärden omfattas av egenskaper som konstnärligt värde, patina, miljöskapande värde, identitetsvärde, kontinuitetsvärde, traditionsvärde och symbolvärde. Till dessa grundmotiv finns minst lika viktiga förstärkande motiv som kan vara kvalitet, autenticitet, pedagogiskt värde, sällsynthet och representativitet. Självklart finns inte alltid dessa värden representerade i varje byggnad, men de som finns vägs samman och resulterar i en kulturhistorisk klassificering. För att göra en kulturhistorisk värdering krävs ett underlag i form av en byggnadsinventering. Den innehåller information om byggår, byggherre, arkitekt, ursprungsritningar, ombyggnader med mera. Dessa uppgifter finns i stadsbyggnadsnämndens arkiv. För äldre bebyggelse krävs ibland en mer omfattande forskning. En dokumentation i text och bild görs även av byggnaden på plats. Detta underlag ligger till grund för värderingen. I denna vägs flera olika aspekter och motiv in. |
|
|
